Redovisning I, Stockholms universitet 

Mitt namn är Alexander, och jag studerar Ekonomi & IT på Stockholms universitet. Jag har precis läst kursen "Redovisning I", som är placerad i "Företagsekonomi I"-paketet och är kurs nummer två av fyra. Med erfarenheter från gymnasiet i ryggen tyckte jag att "Redovisning I" var både rolig och givande. Till skillnad från den tidigare kursen jag tog, "Organisation I", där jag inte kände samma gnista, är "Redovisning I" rätt i mitt sikte. Jag tycker om siffror, och denna kurs passade mig perfekt. Denna text är avsedd för att jag ska dela med mig av min upplevelse och ge en inblick i hur Stockholms universitet lär ut grunderna i redovisning 2024 – på ett sätt som är både informativt och engagerande, utan att dyka för djupt ner i de teoretiska djupen.

‍

Syftet med kursen… 

…är att ge studenterna en djupgående förståelse för både de teoretiska och praktiska aspekterna av redovisning. Genom att kombinera teori med praktiska tillämpningar ges studenterna möjligheten att inte bara lära sig de grundläggande principerna för externredovisning utan också att se dessa principer i ett bredare redovisningsteoretiskt sammanhang. Kursen syftar till att göra studenterna kapabla att producera, tolka och reflektera över redovisningsinformation, vilket är avgörande för att informera intressenter om ett företags verksamhet. ​​

‍

Kursens upplägg 

Kursen består av en kombination av föreläsningar, övningsuppgifter, seminarier, lösningsförslag och självklart en omfattande del av självstudier. Kursens längd var cirka sex veckor med cirka åtta föreläsningar á två timmar per vecka. Två föreläsningar per dag, där den ena föreläsningen var en informerade / lärande föreläsning och den andra var en föreläsning med genomgång av lösningsförslag på den uppgift som gavs ut efter första föreläsningen. Det här upplägget var en fullträff för mig. Först fick jag lära mig något nytt på föreläsningen, sedan fick jag testa mina kunskaper på en utmanande uppgift, och till sist fick jag se hur uppgiften kunde lösas – oavsett om jag hade lyckats eller inte.Kursledningen gav även tydliga rekommendationer på sidor att läsa i kurslitteraturen och övningar att göra i kurslitteraturen som testar kunskaper som föreläsningen berör. Kursen innehöll totalt 14 föreläsningar och 13 övningar med tillhörande lösningsförslagsföreläsningar. Detta flexibla och dynamiska upplägg gav en bra möjlighet att förstå och tillämpa redovisningsprinciper i praktiken.

‍

Föreläsningarna framfördes av tre olika föreläsare, där en av dem hade de flesta föreläsningarna. Alla tre var pedagogiska, tydliga, tålmodiga och roliga föreläsare. Dessa föreläsare var några av de bästa jag stött på under mina studier, med deras pedagogik, tydlighet, tålamod och humor. 

‍

Kursens innehåll 

Kursinnehållet gav en bred översikt över redovisningens kritiska roll inom företagsekonomin, en introduktion av nyckelkomponenterna i balans- och resultaträkningar, och lyfte fram hur dessa instrument används för att underbygga finansiella beslut. Från redovisningscykeln och den löpande bokföringen till de slutliga rapporterna, inklusive kassaflödesanalys, fick vi en djupgående förståelse för hur företagets lönsamhet, skulder och likviditet presenteras och analyseras.

‍

Föreläsningarna förklarade regelverk och principer som är avgörande för att skapa rättvisande finansiella rapporter samt praktiska tillämpningar såsom momsbehandling, personalrelaterade kostnader och olika metoder för värdering av omsättningstillgångar samt anläggningstillgångar. Föreläsningarna gick igenom skulders värdering, detaljerna i eget kapital inklusive dess olika former och de finansiella effekterna av emissioner.

‍

Bokslutspolitikens effekter på skatteplanering genom användning av överavskrivningar och periodiseringsfonder var centrala teman, liksom förståelsen för nyckeltal inom räntabilitet och lönsamhet med hjälp av DuPont-modellen. Föreläsningarna förklarade hur kassaflödesanalys kan användas för att belysa samspelet mellan investeringar och företagets likviditet, och särskilja resultat från faktiskt kassaflöde.

‍

Utöver de tekniska aspekterna av redovisning, täcker föreläsningarna också större koncept såsom agentteorin och intressentmodellen, vilket ger insikt i olika perspektiv på företagsstyrning och beslutsfattande. De berörde hur bolagsstyrning och hållbarhetsredovisning passar in i den bredare bilden av ett företags governance och den växande betydelsen av redovisningsstandarder för att möta såväl nuvarande som framtida utmaningar i affärsvärlden.

‍

Kunskapskontroll och examinationer 

Kursen testade vår kunskap genom fyra välutformade examinationsmoment varav två webbprov (fem kurspoäng vardera), en dugga (tio kurspoäng) och en större tenta (80 kurspoäng). För att få godkänt (E) på kursen behövde man få färst 50 kurspoäng och för att få bästa betyg (A) skulle man ligga i spannet mellan 90 - 100 kurspoäng. Ett väldigt bra upplägg av examinationer enligt mig, med rimliga krav på vardera moment. 

‍

Duggan stod för 10% av kursens totala poäng och testade informationen som lärdes ut under de fyra första föreläsningarna och de fyra första kapitlena i kurslitteraturen. Duggan bestod av 20 frågor à fem poäng per fråga, där totalt 60 poäng på duggan ger 10 poäng i kursen. Duggan var placerad sju dagar in på kursen vilket var bra eftersom det inte gav något utrymme att hamna bakom. Samtidigt kan man tycka att det var lite tätt inpå. 

‍

Webbproven stod tillsammans för ytterligare 10 kurspoäng. Det första webbprovet var placerat två veckor efter duggan och det andra en vecka efter det första. Webbproven bestod av fem större frågor där studenten behövde klara av tre av dem för att få fem kurspoäng. Väldigt utmanande och givande uppgifter enligt mig och ett intressant sätt att lära sig mer på. Webbproven gjordes på ekonomikurser.se, vilket är en fantastisk sida. 

‍

Tentan stod för 80% av kurspoängen och var ganska precis sex veckor efter kursens start. Sista föreläsningen var åtta dagar innan tentan, vilket gav mycket tid till självstudier som jag kan tycka är perfekt tid för att kunna förbereda sig. Tentan bestod av 29 frågor och inkluderade allt som kursen tagit upp med bland annat bokföringsuppgifter, fylla i rätt siffror, flervalsfrågor, inkorrekt/korrekt-frågor med mera. Tentan gjordes digitalt och hade en begränsad tid på fyra timmar. 

‍

Min bedömning i sin korthet

Sammanfattningsvis förtjänar kursen "Redovisning I" vid Stockholms universitet ett väldigt högt betyg från min sida. Den perfekta kombinationen av föreläsningar, övningar och examinationsmoment - tillsammans med kvalitativt innehåll och rimliga krav för godkännande - har inte bara berikat min kunskap för ämnet utan också förberett mig för hur jag kan applicera lärandet i vardagen eller i något arbetsrelaterat sammanhang. Men nu är jag nyfiken: Hur såg din utbildning ut när du gick på universitetet? Stötte du på kurser som verkligen gjorde intryck på dig, eller kanske några som inte levde upp till förväntningarna? 

‍

Stockholms universitets beskrivning av kursen här.

Logga och kursbeskrivning tagen från Stockholm universitets hemsida.

‍