Drivkraften bakom börsens trender?

I takt med att marknaderna upplever allt mer omtumlande svängningar, har en teori fått ökat genomslag: det växande inflytandet från passiva fonder, som indexfonder och börshandlade fonder (ETF), bidrar till dessa extrema marknadsrörelser. Denna teori, som bland annat lyfts fram av "The Economist", pekar mot en orsak bakom de senaste årens ekonomiska anomalier – från techbubblan vid millennieskiftet, där Jean-Claude Trichet anmärkte på indexfondernas roll, till dagens marknadsdominans av de så kallade "magnifika sju" techjättarna.

‍

Passiva fonder

Passiva fonder, som automatiskt följer ett marknadsindex utan att försöka överträffa det, har blivit alltmer populära. Deras uppgång tros av vissa påverka marknaden på ett sätt som gör att stora bolag blir större och de rikaste blir rikare, en effekt som förstärks av hur dessa fonder är uppbyggda. Index viktas ofta efter börsvärdet på bolagen, vilket innebär att större bolag som AstraZeneca eller Apple får en större andel av investeringarna, vilket i sin tur kan driva upp deras börsvärde ytterligare.

‍

En granskning av Aktiespararna visade att bara en bråkdel av de aktivt förvaltade fonderna lyckas slå index över längre perioder. Detta pekar mot en fördel för den passiva investeringsstrategin, som trots sin enkelhet tenderar att leverera bättre avkastning över tid. Fenomenet har även synliggjorts i pensionsförvaltning, där den statliga fonden AP7 Såfa ofta ger bättre resultat än aktivt förvaltade alternativ.

‍

Marknadens hälsa och funktion

Dock reser denna trend frågor om marknadens hälsa och funktion. Med en allt större andel av marknaden som följer index passivt, minskar de aktiva fondförvaltarnas inflytande. Dessa "marknadsvakter" som granskar bolagens fundamentala värden blir färre, vilket kan leda till fler marknadsbubblor och irrationella prisrörelser. Händelser som Gamestop-rusningen illustrerar hur passiva fonder kan förstärka extrema marknadsrörelser genom att oavsiktligt köpa in sig i övervärderade aktier.

‍

Trots dessa potentiella risker tyder mycket på att passiva fonder fortfarande erbjuder en attraktiv avkastningspotential för den genomsnittlige investeraren. Möjligheten att "lata sig" till en god avkastning genom indexfonder har visat sig vara lönsam i det långa loppet. Ändå kvarstår en viktig reflektion: i en marknad där allt fler ögon är förbundna, vem kommer då att navigera undan de finansiella fällorna? Kanske är det, som artikeln antyder, upp till de enskilda investerarna att läsa av marknaden med skärpa och kanske även utmana den rådande trenden med aktiv förvaltning när tiden är den rätta.

‍